Stackars lilla Lucas. För två veckor sedan var jag på vc med honom och han fick penicillin för öroninflammation. Förra fredagen var vi iväg igen, kuren var slut och han verkade bli oroligare igen.
Sticket i fingret visade inget och inget speciellt i öronen heller. (han var jätteduktig när han fick sticket, sa inte ett ljud) På helgen åt han väldigt dåligt.
Denna veckan har han skrikit när vi försöker få honom att sova, oavsett om vi bär på honom eller kör honom i vagnen. Pratade med Pelle om det och vi bestämde att jag skulle ringa och prata med dem på bvc. Detta gjorde jag i morse och fick en tid till läkaren.
Han fick en anitbiotikakur, öroninflammation igen. Skulle även ta urinprov vilket jag trodde skulle vara svårt. När han vaknade lade jag honom på mattan utan byxor eller blöja. Satt med en mugg intill ett tag, plötsligt var det kiss i den. Hade inte ens märkt att han kissat. Det var ju skönt att det gick så smidigt. :-)
Båda barnen somnade i bilen på väg till vc så jag blev tvungen att bära en sovande Isac, en sovande Lucas i babyskyddet, påse med blöjor, mat och nappflaska och handväska på en gång. Fyyy vad det var tungt!! En snäll sköterska hjälpe mig bära ut Lucas till bilen efteråt tack och lov. Så det var bara Isac jag behövde släpa på.
Körde till apoteket för att hämta ut medicinen. Sprang ur bilen med barnen sittande kvar för båda sov... men på apoteket var det megakö upptäckte jag, så jag bad Pelle hämta medicinen så jag slapp bära båda barnen igen. Det var verkligen ett styrketräningspass som hette duga. Läkaren skrattade när hon kom in och såg Lucas sova i babystolen och Isac liggande på britsen raklång sovandes. Hon hade aldrig varit med om ngt liknande. Det var ju nu jag skulle passa på att sova när båda barnen för en gång skull sov samtidigt. Suck...
Passade på att köpa pizza och cola på vägen hem efter att jag lämnat urinprovet. Det var så gott och jag kände att jag absolut inte orkade stå och laga mat nu...
Sticket i fingret visade inget och inget speciellt i öronen heller. (han var jätteduktig när han fick sticket, sa inte ett ljud) På helgen åt han väldigt dåligt.
Denna veckan har han skrikit när vi försöker få honom att sova, oavsett om vi bär på honom eller kör honom i vagnen. Pratade med Pelle om det och vi bestämde att jag skulle ringa och prata med dem på bvc. Detta gjorde jag i morse och fick en tid till läkaren.
Han fick en anitbiotikakur, öroninflammation igen. Skulle även ta urinprov vilket jag trodde skulle vara svårt. När han vaknade lade jag honom på mattan utan byxor eller blöja. Satt med en mugg intill ett tag, plötsligt var det kiss i den. Hade inte ens märkt att han kissat. Det var ju skönt att det gick så smidigt. :-)
Båda barnen somnade i bilen på väg till vc så jag blev tvungen att bära en sovande Isac, en sovande Lucas i babyskyddet, påse med blöjor, mat och nappflaska och handväska på en gång. Fyyy vad det var tungt!! En snäll sköterska hjälpe mig bära ut Lucas till bilen efteråt tack och lov. Så det var bara Isac jag behövde släpa på.
Körde till apoteket för att hämta ut medicinen. Sprang ur bilen med barnen sittande kvar för båda sov... men på apoteket var det megakö upptäckte jag, så jag bad Pelle hämta medicinen så jag slapp bära båda barnen igen. Det var verkligen ett styrketräningspass som hette duga. Läkaren skrattade när hon kom in och såg Lucas sova i babystolen och Isac liggande på britsen raklång sovandes. Hon hade aldrig varit med om ngt liknande. Det var ju nu jag skulle passa på att sova när båda barnen för en gång skull sov samtidigt. Suck...
Passade på att köpa pizza och cola på vägen hem efter att jag lämnat urinprovet. Det var så gott och jag kände att jag absolut inte orkade stå och laga mat nu...
Glömde ladda upp kortet jag skickade till Sanna som hon fick i går... så jag lägger in det här istället. :-)
1 comment:
Jadu, var får man all styrka ifrån ibland... urkraften från det inre...
Men man är bra slut sen! Hoppas han blir bra nu efter det här lilleman!!
Kram *S*
Post a Comment