:(

I dag har min ena mosters man gått bort. Det är aldrig roligt oavsett om det var väntat eller inte. Jag är inte bra på att hantera sånt.

Inte nog med att det är jobbigt att förlora någon, så väcker det så mycket gammalt också.
2007-2009 hade jag 5 st som hastigt och oväntat gick bort. Dessutom alldeles för tidigt... 33, 35, 40, 65 och 69 år. En jobbig period. Förra året var det en begravning och nu kom det en detta året med. Visst, det är livets gång, men jag tycker det är för många med sju på fyra år.

Jag känner dessutom så mycket med alla andra runtom också, förutom mina egna känslor. Hur ska det gå för min moster som nu blev ensam? Vad händer med henne? Hur hanterar hon det? Osv... Sen frustration över att vi bor så långt bort. Kan inte åka dit och vara där och hjälpa till, även om jag velat det.

Mycket svammel kanske, men jag behövde bara få ut lite...
Hoppas ni får en bra helg nu alla där ute i cyberspace. :)

Skickat från min HTC