långt...

Vi har haft fullt upp denna helgen. Fredagsmorgonen började med lucia på dagis. Det var mysigt och mina stjärngossar var söta. Fast vi skulle nog plockat fram strutarna innan och format till dem för de ville gärna fälla ihop sig. :-)


Efter luciafirandet var det hem och packa ihop lite grejer och sen ut på en ordentlig utflykt. Det blev tåg, båt och tåg igen för att komma till köpenhamn och deras julmarknad på tivoli. Det var roligt och mysigt och barnen var jätteduktiga och snälla. :-) Skönt att veta att de kan uppföra sig när man är iväg. Det blev till en del karuseller för deras del och så fick de träffa jultomten också. De fick komma upp i hans släde och berätta vad de önskade sig i julklapp. Isac önskade sig spindelmannen och Lucas ville ha Blixten McQuinn från bilarfilmen.


På vägen hem blev det tåg, båt och sen buss. Fast barnen var rätt trötta tillslut måste jag säga. Isac slocknade i bussen och Lucas flirtade med två tonårstjejer som satt bakom honom. De var imponerade över att han kunde sitt för och efternamn, gatuadress och nummer samt ort och att han kunde räkna till tio och säga sin ålder trots att han bara är två år gammal. (stolt mamma) hihi

Lördagen tillbringade jag och barnen i helsingör med mormor som skulle handla lite och så fick vi postat våra danska julkort. Det blev ett litet äventyr där också.

Efter den turen så åkte vi och hämtade barnens väska och så bar det hem till mormor och morfar för de skulle sova där den natten. Hem igen till mannen och göra sig iordning för julbordet som vi skulle på med hans jobb. Det var gott med mat och trevligt att sitta och prata med lite vuxna utan att ha barnen att tänka på. Skönt som omväxling ibland och det känns inte som om det sker alldeles för ofta. :-)

Söndagen fick vi chansen att sova länge på eftersom mormor och morfar fortfarande hade barnen. Det var underbart och så konstigt pigg man kände sig den dagen. Vi åkte till citygross och så fick barnen handla leksaker för sina pengar, de fick välja precis vad de ville (som de hade råd till förstås). Det var kul tyckte de... sen bar det av till kusinernas födelsedagskalas. Mer god mat (måste fixa receptet) och trevligt sällskap. Barnen älskar att få träffa sina kusiner och de lekte så bra hela den kvällen måste jag säga.

Måndag var vi alla lite trötta så det var nog lite bra att dagiset inte hade öppet så att barnen fick lite tid att återhämta sig efter denna helgen. Det blev lite filmtittande och så hjälpte de mig att städa lite grand mellan varven. Skönt när man kan få gjort lite saker här hemma.

Jag fick ett nattpass så när mannen kommit hem så fick jag åka iväg till jobbet. Väl på jobbet var jag på gott humör och det kändes verkligen skönt alltihop. Jag var så glad över helgen som gått bra och att barnen var så duktiga och ja, allt kändes faktiskt okej.

Efter ca 1½ timme på jobb ändras dock hela min känsla... en gammal vän till mig ringer och berättar att en annna vän till oss har gått bort kvällen innan. Jag har kännt honom sedan jag var typ nio år eller nåt. Det är över två tredjedelar av mitt liv. Jag har iofs inte umgåtts med honom de senaste åren, men det är ofattbart. Han var bara 33 år gammal, alldeles för ungt för att gå bort enligt min mening. Det blir den fjärde begravningen för mig på mindre än två år och där alla gått bort hastigt, oväntat och "för tidigt". Det var rätt jobbigt besked att få, jag är glad att jag fick reda på det men hade egentligen kunnat vänta tills efter mitt nattpass... men men...

I morse låg jag och tänkte på vännen och allt som man gjort tillsammans och allt som man upplevt osv. Plötsligt så knäpper det i huset och jag tror att det är dottern i huset som vaknar... sen känns det som om en jätte står och drar och skakar i hela huset. Jag fattar ingenting... funderar på om det kan ha varit ett godståg som kört förbi, men snabb överläggning gör att jag stryker det alternativet eftersom jag aldrig kännt något sådant i denna lägenhet. Nästa tanke är att det varit en stor explosion eller nåt, men eftersom jag inte hört ngn smäll kan det inte vara det heller. Tillslut tror jag nästan att jag inbillat mig alltihop, så jag fick gå ut på nätet och kolla... och då står det att det varit en jordbävning. Det känns helt surrealistiskt... och rätt kraftig också, 4,7 på richtersskalan. Den kraftigaste i Sverige på över 100 år enligt media. Lite coolt är det också tycker jag. :-)

I dag kom julgranen in och killarna har själv klätt den. Skönt att det också är gjort. :-) Nu är det bara 8 dagar kvar till julafton... hmm undrar hur mkt jag har kvar att göra...

Ni som orkat läsa allt kan ju alltid skriva en liten kommentar! Det värmer alltid!!